When you say nothing at all
Hejjjj, sann bloggare har jag blivit. Meeen vad ska jag göra då? Känner mig som en fucking hemmafru, minus frudelen. Gör nothing om dagarna och nothing om kvällarna. Igår hade jag en mycket produktiv dag, gick en promenad och lade en inpackning i mitt löshår, OCH IDAG gott folk, ska jag lägga inpackning i mitt riktiga hår uuuuuuuhhh. Excitement. Tur som fan att jag inte ska spendera hela hösten såhär igen, förstår inte hur jag stod ut förra året? Anyway, beställde en kycklinggul klänning igår till helgens 50års fest. ÖPPPEN BAR vafan, då är jag där liksom. Och det är alltid roligt med fulla vuxna. Eller ja, tills dem börjar stöta på mig? Då vet man att det är dags att gå liksom. Men nej det blir nog sköj, well, just nu skulle i princip vad som helt verka roligt jämfört med min sega vardag. Men det ska bli roligt att göra sig lite fin efter denna äckliga förkyldning som aldrig vill försvinna. I med lite löshår och på med hööööga klackar och whoopwhoop. Massa gojja vart det här nu.
Lyssnar på min splirrans nya spellista "All you need is love" och känner mig aningen emotional, ny känsla i min kropp? Antagligen så det går när man har upplevt den högsta höjden av uttråkadhet, kroppen tar till nya påhittade medel? FML liksom. Haha nej nu ska jag inte vara sån, och fuck vad jag babblar. Får ta en promenad eller nått så jag har något gjort när dagen är över. ELLER just det hårinpackning var det. Kanske tillochmed slår till på en ny färg. Mohaha. Jajajajaja tänker ni nu. PUSSS OCH HEJ soetnowsar.
Kommentarer
Trackback